ruedelamode

Underbart

Kategori: Allmänt

Jag måste hämta andan. Vet att det här inlägget kommer vara det töntigaste och mest kocketerande inlägget jag säkert nånsin kommer att skriva. Tårarna rinner medan fingrarna knappar på tangenterna. Ni ser vilken töntig text. Men jag måste bara skriva av mig. Jag är inne i ett vakum där allt är tomt förutom vad jag ser som ekon från allt som varit och som inte längre kommer att fortsätta. Den som läser tänker säkert att jag är överdrivet känslosam. Men jag kan inte förklara känslan av att kanske den bästa tiden på jääääävligt jäääävigt länge, är slut. Konkret slut, den sekunden jag tog mina packade resväskor nån annanstans och Ida klev ut ur lägenheten, på ett flygplan som går långt långt bort. Skit i att det är baaara sverige, det är fortfarande inte här, i nuet, där jag vill vara. Tänker om och om igen "vad fan har jag gjort?!?!?" "Jag kan inte vara kvar i tomheten efter alla glädjerus, spänning, hysteri-skratt och samhörighet - ensam. Det spelar ingen roll att det bara är en månad.
 
Den senaste månaden som gick var hur lång som helst. Det skedde såååå mycket. Vi har varit så fruktansvärt bra på att ta till vara på ögonblick att varje dag har varit som en vecka. Vissst, jobba är inte så kul. Tvätta är inte så kul. Att bli utelåst är inte så kul. Och så vidare. Men jag kommer inte ihåg nåt av det som jobbigt, för vi har verkligen seizat every single moment att göra det så jäkla kul som möjligt. Dör av sällskapssjuka på jobblunchen - snacka på tel med Ida hela pausen, sortera färgtvätt - i caaaant believe it white girl got some ass i wanna see it - sång och axeldans gör allt kul... utelåst - upphämtade av nya vänner som ställer upp med sovplats, filmmarathon, mat och askul sällskap. Som denna veckan varit vill jag alltid leva. Ledig måndag, steka i underbara parken på festplassen - som miniparis med pavillioner, blommor, dammiga grusgator och massa sommarklädda männisor i den stekande solen med vattnet glittrandes bakom. Tisdag, jobb. Uppe med tuppen i soluppgången, slutar 14, hämtar upp nyckeln på BIT och tar min isiga Starbucks cool lime refresha och steker i solen, med senare sällskap av vapendragaren. Middag med teknikmagasinet-gänget på kvällen, där det sveps öl, faceswappas, kiknas av skratt och bomber släpps. ( = En av de andra som jobbat där för några veckor sedan visar sig ha stulit varor från butiken för 10 000-tals kronor.... som vanligt, mitt i händelsernas centrum, det är Bergen det...). Kommer insläntrande på dörrmattan vid ett/två på natten och upp fyra timmar senare för jobb i sol-upplysta kjöttbasssaren. Onsdag. Lagar massa mat, kanske tog nånting på nån uteservering ute... minns inte riktigt. Eller om vi gick ut. Torsdag, kristihimmelfartsdagen (alltså norska....), lediga. Vi möter upp kompisar för att ta en eftermiddagsdrink på en stor balkongbar med riktigt bra drinkar. Myser i filtar i solens sista timmar, innan vi går hem och kör rave-party med lapdance-mania och allt inkluderat hemma hos oss på våra 25 kvm. Vilken jävla anamma, det dansgolvet alltså. Alltifrån denna, denna och framförallt denna låten med brummande bas i högtalarna. "Aaäääeee jag orkar inte den här låååten assååå". Blev titanic-imma på fönstrena t.o.m. Och en av killarna vart utelåst i en halvtimme säkert, erkände t o m att han va "rädd som fan och tänkte seriöst på att GÅ hem. Aa.. spårad, halvt onärvarande kväll med andra ord.
 
Morgonen efter vaknade vi alla hos oss, tog bilen och köpte korv och engångsgrill. Höll på att dö av baksmälla i den typ 30grader varma solen i parken. Ida och jag vart tvungna att bada halvt i fontänen, eller kanske behövde vi bara snacka lite skit om att allt det här härliga is about to end. Forever. Dramatiskt igen... Det var fredag. Lördag, jobb, slutade tidigt, hem och duscha i solupplyst lägenhet (alltid sol och värme nu alltså), laga fräsch lax med Ida och hennes syster som var på besök. Sen gick vi ut och drack goda mohitos och daquiris på Jacobs All takterass, med infraaavärmeee (internskämt) och filtar. Sååå mysigt!! Tog en varm sjokoladefondant med bär också. Såå gott! Sen stod vi typ en timme i ett stinkande pissoar-rum på gatan vid festplassen för vi skulle försöka oss på att pranka killarna igen. (damn it vi failar ALLTID). Så drog vi till Finneganns, spelade biljard, dart, muckade gräl (seriös tävling alltså) och bara myste. Melankolisk kväll eftersom det var den sista. Där kan man snacka dags-att-seiza-the-moment. Och det gjorde vi verkligen.  
 
Vet inte riktigt varför jag beskriver just den här veckan egentligen, men jag tycker den sammanfattar det senaste året, öhhm menar månaden, ganska bra. Vi har verkligen bara gjort EXAKT det vi känt för. Det har ofta börjat med att vi spelat nåt jävigt bra dunkadunkahögt i högtalarna hemma i pyjamas på en onsdagkväll, dag före jobb 06.30, men så har vi ändå gått ut och kanske supit en massa, träffat folk, kompisar, jobbkompisar, efterfestat, sovit en timme osv. Nuet, jobbet och livet har kunnat få samsas på ett helt fantastiskt sätt och det har funkat sååå himla bra :)
 
Nu känner jag mig bara tom som sitter ensam på soffan, sista kvällen i vår (tomma) lägenhet och lyssnar på musik som får mig att tänka på de senaste veckorna. Nostalgi. (Maria varför missade du allt det här?!??!!?) Ikväll måste jag packa alla mina grejer, slänga en massa, bestämma om jag ska behålla Idas högtalare till exempel, packa en massa fryst mat för att ta med mig till jobbet kl 6 imorgon bitti, eftersom lägenheten ska vara tom och städad imorn direkt när jag kommer hem från jobbet. Fan. Sen får jag bara försöka se till att göra den här ensamma månaden, i skuggan av allt det fantastiska som var (alltså hur fan summerar man åtta månader i - ja nog fan en av mina favoritstäder - utan att känna en bäcksvart sorg?) så bra som möjlig?! Måste också lösa hur jag ska säga upp mig, hur jag ska lämna allt med teknikmagasinet som jag också älskar som fan, boka flyg, få packningen att gå ihop när jag måste ta mig hem på egen hand osv. Alltså jag är så otroligt deppig just nu. Känner mig som en zombie som går runt, med en blick som inte går att fånga, och ett tungt hjärta. Bläää
 
Nu skiter jag i det här inlägget. Orkar inte. Bildbomb. 
Hittade en gammal bild på datorn.. känner mig ungefär såhär nu. Vemodig. Hatar det.. 
Såhär bra humör har jag varit på den senaste månaden :D :D :D
Alltid så jääkla bra väder. Tror jag var utelåst på den här bilden, borde varit skitstressad med deadline att passa, men tror ni jag orkade bry mig? Njuta i solen ftw! Så hade jag aldrig känt i höstas. Den här våren har nog gjort mig till en lyckligare person :)
Massa vin
Massa äta ute
Alltid kräfta i solen
Massa "unna-sig"s hela tiden. Massa fräsch mat. Massa vin och sprit. Massa sena nätter.
 
"Vadå? Vi ska ha fest ikväll"
Isiga daiquiris på takterass i infravärme och nattlig stadspuls
Fest fira fylla i casa de la oss
Jimmy och Ida going at it efter lapdance-mania
Idas egyptiska fot och massa packning
Rensa rensa rensa. Tror aldrig jag slängt så mkt saker i mitt liv. En lampa, en dator, kastrull, en guldig ryggsäck, springskor. Verkligen en brokig skara saker. Kul att drogisarna nere på gatan blev glada för vissa saker i alla fall... 
Var ju egentligen allt annat än glad. (och med feta blåmärket, som vi båda faktiskt hade... undrar vad vi gjort?)
Vi packade/städade igår och i förrgår, och i förr förr går. Bro'n och jag. Sista dagarnas tankar var fan jobbiga ibland alltså.
 
Som vanligt, eftersom musik är vår vardag, får några låtar summera senaste månaderna, veckorna, dagarna. Glöm inte volymknappen på M.A.X. 
 
 Typ känslan nu. Eller så tänker man på alla gånger vi dansat inlevelsefullt, med nåt glittrigt i blicken till den här låten med moppen i köket..
 
 
Vet inte varför vi börjat festa till den här låten alltid helt plötsligt, men den är jävligt bra
 
Låt som går på repeat när Ida är Dj. Vilket är gaaaanska ofta.
 
1.30 in i låten. Bäst! Alltså vi har blivit så jäkla grova...
 
Det närmaste man kan komma en sammanfattning av den senaste tiden är den här låten. Helt freaking jäkla underbaaaart
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: