ruedelamode

Nu blir det som en repris på i våras när jag och mitt sucker-hjärta skulle hem från Norge. Fast den här gången är det å ena sidan värre (för det här har vart så jääävla mycket roligare!) å andra sidan mer hanterbart (för att det hänt förut och jag lärt mig att det lär hända igen). Sista veckan på Gili.... Käääärlek är vad jag känner. Älskar den där förebannade ön och alla vänskaper vi fått så jävla mycket! Det tunga i att lämna blir inte lättare av att veta att alla andra känner likadant. Den sista tiden var ett sus och dus, gick så jäkla fort och vi ba körde på trots magsjuka, baksmälla och trötthet. Mitt hjärta det blöder.

 

Kickade in det nya året med en rejäääl baksmälla och en lugn mysig kväll på vår allas favorit-strandbar Lava med Remco och nya killen i vårt rum, Will. Jättetrevlig kille  Efterföljande dag vart första på länge utan bakisdöden så vi kunde för en gångs skull sola och bada (!). Alltså ni skulle se hur bleka vi är nu efter den här veckan... Intensivt festande och ligga i solen och steka i solen dagen händer liksom inte. Så vi passade på att glida runt i poolen. Slutade med att 99% av poolen gick upp för att kolla på film. Jag och Ida med "respektive" stannade kvar för att det var så fruktansvärt mysigt (ja vi är svaga för närhet och kyssar). Vi missade alltså filmen. Satt senare inne i rummet hela gänget och Maria kommer in flåsande in "Vaaaar haaaar Ni varit?!?!" Ibland kan man inte kontrollera sig. Men förlåt för den! På kvällen gick jag, Ida, Maria, Remco och Oscar ut och åt en jättemysig middag. God mat, sandstrand som golv, tända ljus i mörkret, rödvin och Remco som läste saga utav menyn. Kan det bli bättre? Sen drog vi vidare allihopa till Jiggy Jiggs (aka beerpong place't). Jag och Maria vs Ida och Johan med kokain-fingret. Tror vi dansade lite på Sama Sama också (aka bästa reggaegolvet) innan vi gick till enda öppna pizzastället. Där träffade vi några randoms som följde med vårt gäng hem till hostelet. En jävligt skum tjej som var besatt av både Remco, och min rumpa. Hon ville nog gärna vara en del av den där ekvationen. Så vi låg i en hög i gryningen alla tre och snackade i en säng i rummet. Ida och Oskar, samt SÅ JÄKLA rolig kille Jimmy flamsade runt i rummet. Man kan säga att min mobils värde steg till skyarna efter de där clogs, catwalk och minspels-videosarna. Dog av skratt. Jag frågade han något om hur han kunde ha så jävla mkt energi och fick ett halvsarkastiskt svar om "ADD baby".När solen gått upp och fåglarna slutat kvittra för morgonen, började vi alla klättra runt på hostelets lekklättervägg. En minut senare kommer en störtglad Maria springande från ingenstans ba "hahah what are you wierdos doing?!?" "Look Maria I have ADD!" svarade jag och klättrade vidare. Det var den kvällen.

 

Uppenbart bakis dagen efter hängde vi runt som vanligt under dagen. Mat, sol, bad, snack. På kvällen sökte vi oss i vanlig ordning upp till loftet. Träffade på tre jätteshyssta svenska killar. Alla på loftet körde vodka joss-marathon (såklart med party-animal Jimbo i spetsen), bartendern inkluderad. I "i vanlig ordnings"-sägningens anda drog vi och spelade beerpong. Teams sweden. Ida och killarna försvann till havet för de fick för sig att bada. Jag och Remco drog till Rudys, dansade lite och tappade bort varandra. (fick sen höra att 3 pers dött av metanolförgiftning från deras drinkar de senaste tre åren...). Drack inget där som tuuur var! Blev överlycklig när jag hittade en full och halvnaken glad Jimbo i tomteluva stå och dansa. Frågade om han sett my friends, han sa han hade läget under kontroll, klev upp på ett bord i folkhavet och dansade/spanade "..to melt in and dont look suspisciously searching". Nope. Så jag drog hem, hittade hela gänget hemma, vi filosoferade lite och gick till sängs.

 

Nu är vi framme vid 4 jan. Vad gjorde vi 4 jan? (Alltså ni skulle bara veta hur mkt tid vi lagt på att reda ut vad och när fan saker hände under veckan!). Allt är diffust och här kommer kanske klimax. Jag mådde jävligt dåligt pga 1. magknip (fortfarande dålig mage) 2. bakis (som vanligt). 3. Varmt (som vanligt). Dutchkillarna hade tjatat på oss under en veckas tid att det är dags för en repris av mushroom-hänget från förra gången vi sågs. Jag kände mig som en jäkla PH-deltagare som gick runt och pratade med olika inblandade. Ida och jag snackade med fixaren, jag snackade med svenska killarna om att vi hade hittat en fixare (de var nyfikna och ville verkligen testa), de sa att Gustav hade cash, så jag gick till Gustav och ba "Du jag snackade med Sebbe, vi payar om 3. 100 Rp var." "Fan braa va. Ses där". Gick vidare för att höra med Will. Sen tillbaka till Ida och dutchkillarna, fläng hit och dit och tillslut gick vi i lite spretig trupp på stranden bortåt. Jag och Ida blev såklart skrattiga (aha, nähää?). För de som är nyfikna på vadfan som hände där kan jag (försöka) göra en kort lista: 

 

1. Nervös

2. Illamående

3. Tänker vad fan, varför gjorde vi det här? Igen?

4. Börjar småflina (man undrar själv varför)

5. Börjar söka andras ögonkontakt för man vill ha nån att skratta med. I det här fallet var det jag, Ida och Martin med de stora rädda ögonen.

6. Skrattar

7. Skrattar ihjäl sig.

8. Blir tveksam till varför inte alla skrattar. 

9. Blir jävligt kåt.

10. Inser att man är för "full" och blottad för att kunna göra något åt det.

11. Skrattar massa mer.

12. Avbryter abrupt mitt i en skrattsalva, blir dödseriös "No. I lost it..."

 

Normala människor skulle slutat där. Men eftersom jag och Ida redan upplevt det här en gång och vi ville nå de rosa elefanterna vi hört om, bestämde vi oss för ett glas   till. Så vi gick vinglande, sluddrande (jag sluddrar aldrig)  med varsin urskuren läskburk med suggrör längs gatan, kl. fyra på eftermiddan, tillbaka till gänget. Ida sipprandes på sin "det här börjar ju bli gott" jag skrämd av hennes kommentar (alla vet att mushrooms smakar vedervärdigt) och illamående svarade jag  "pf..f...ff..f.ffff... jag ska ju inte ens säga nåt på ff hahahah!". Efter en liten stund till av hängandes/liggandes i bambuhuset i nåns knä bestämde vi oss för glas nr 3. (Här tänker man ju bara, hur fan tänker de där två....). Då hade vi hållt på i sex timmar. Så vi gick för att kissa. Ellet gick och gick, vi skrattade så hysteriskt att vi mera kved oss fram. Det centimeterhöga steget in till toaletten var så högt, och Ida kände sig så tung att jag fick försöka trycka på bakifrån för att vi ens skulle komma över tröskeln till badrummet. En satte sig och kissa i handfatet och en låg och skrattade så den grät i ett hörn. Väggarne inne på toan krympte och våra ögon blev ganska plötsligt stora som svarta biljardkulor. Snart flög händerna upp till ansiktet och pressade på "jaaag har så dålig hyyä...." Vi blev skräckslagna av varandra. Usch. Det var faktiskt riktigt obehagligt. Speciellt efterföljande känsla av att vara trött på intryck. Trött på sig själv, på varandra, på alla, på ljus, på ljud. Jag ville bara stänga av allt. Det blev den enda tidiga sänggången på veckan. Typ kl. nio.

 

Följande morgon var killarnas sista dag. Men med svampens bieffekter från igår var vi fortfarande ganska trötta på alla människor. Vi gick därför en ganska lång bit bort på stranden och bara solade, badade och läste ståendes ute i det glittrande vattnet. Vet inte om vi kanske tog en massage också... jag kommer inte ihåg. På kvällen blev det loftet, baren, massa drinkar, en kärleksförklaring från mig till Remco och Oscar (för jag, och vi, tycker verkligen om de där killarna), snackade med några sydafrikaner om att det tydligen är ännu billigare i Sydafrika (HUR är det möjligt?!), kramades en del, snackade svenska med svenska killarna, snackade med ALLA i personalen "var bor du?" "är du ifrån din familj hela veckan?" "Har du barn?" "Är det jobbigt?" (jobbig människa man kan vara alltså....), vi shottade the famous Gas Chamber, hittade ett bekant par i en säng vårat rum och alla hostelets killar stormade in, tände lampan och brölade ".... is having seeeexxxxx!! .... is having seeexxx!!!" KAOS. Försökte bara få alla att hålla tyst av respekt till mina vänner haha. Sexy time i rummet, sen ut, beerpong (jag och mitt team ägde fast när jag försvann förlorade vi... grattis Ida och Sebbe..).

 Jag, Ida och svenska killarna tyckte det var så kul så vi ville spela igen mot ngr randoms. Var kul tills en av dem på skämt kissade igenom sina byxor. Inte kul alltså. Då gick vi. Vi dansade vidare till Evolution bar, hade ett större bråk där Nathan och Oskar fick medla, mådde skit men fick höra så mycket fina ord att jag vart glad flera dagar framåt. De vännerna på Gili alltså.... helt fantastiska. Tillslut lämnade vi killarna till sitt snack om wingmanande, gick hand i hand sams tillbaka till poolen, pratade om känslor och jag smög upp till min kille (kan jag säga så? Gili gör allt så intensivt) och vaknade av att Ida väckte mig dagen efter medan killarna packade. Sorgligt farväl ute på trädäcket. "Inte gråta..  Inte gråta". 

 

Hur summerar man en underbart härlig tid? Alla ständigt berusade, delar samma magsjuka från mun till mun, en sitter inne på toan och skiter samtidigt pratandes med vänner utanför, drink i handen, alltid party i poolen på dan,  burgerman och underbar personal, folk springer in och ut ur ens rum, vi springer in och ut ur andras rum, Oscar kommer retandes in mitt i natten för att kolla hur vi sover, Remco kommer in och lägger sig och halvsover i min säng, Jimbo rusar in hög på 20 valium "When the fock are you comin up n drinkin?!?!", vi delar nagellacksborttagning med den nya tjejen i rummet, utanför brölar Oskar "Wiiiilllllll!" med sin mörka stämma.  Nathan frågar R som är på väg ut ur vårt rum i tomteluva "where you going?" "Im going to take a shit" som seriöst svar (för alla är fortfarande magsjuka). Någon i gänget boxar till Martin, svensken med de rädda ögonen, på armen för att få in de nya i gemenskapen. Alla är bros, alla älskar alla och alla älskar livet.