Bergen: vecka 1
Kategori: Allmänt
Hejhejehej
Jag lever! Eller lever gör jag ju inte, jag är. Har ju tagit mitt pick och pack och flyttat permanent till Bergen (när jag skriver det här känns det som om jag skriver ytterligare ett personligt brev, börjar det alltid så..). Beslutet att flytta gick rätt snabbt, men i stora drag var det såhär händelseförloppet såg ut:
Under våren hade Louise L och jag pratat en del om att jobba i Norge efter trean. Hon var väldigt pepp, jag inte så mycket. Tyckte det lät tråkigt att sitta på en oljeplattform mitt ute i havet, och tjäna pengar. Hur som helst, så tror jag några tankar ändå landade rätt. Sedan under augusti i somras, pratade jag och Lisa om att åka svinbilligt till Oslo under en till två veckor mest bara för att kolla läget med jobben. Och om vi fick nåt skulle vi åka hem och hämta livstillhörigheter och sedan tillbaks och jobba ett halvår. Den gången var det jag som var pepp, och Lisa som tyckte det lät tråkigt att sitta på en oljeplattform mitt ute i havet. Det blev inte av, kanske främst för att hon kom in på en bra utbildning. Kollade därefter med Louise om hon fortfarande var intresserad, men hon hade fått praktik på Tetra-pak i Milano och kände därför att hon inte ville "jobba" innan dess också. Förståeligt. Så jag hörde mig för, hittade ingen annan som var pepp på att åka, och googlade "åka ensam till norge". Tack google, för jag hittade fyra andra tjejer i mer eller mindre samma situation som jag. Så vi blev med facebook-grupp och planerade flytten. Dock hoppade Alexandra av någon vecka innan... Tråkigt, men vad ska man göra när man står inför en stor flytt och det inte känns rätt?
Vi hade nog inte riktigt nån egentlig strategi när vi åkte, för vid letandet efter bostad kom det fram att vi hade lite olika tankar kring hur allt skulle ske. De andra tänkte "bostad först, sen jobb, så har vi alla livstillhörigheter med oss sen innan". Jag tänkte "jobb först, sen bostad, så okeeeej då vi har med oss våra livstillhörigheter sen innan". Kompromissen blev att vi började hela den långa resan till att försöka bygga upp ett liv här, på vandrarhem. Sunkigt, smart.
Vandrarhemmet är det skumma huset längst fram, med bara en våning. Mysiga Jacobs Bar & Kjøkken, vägg i vägg.
Så vecka 1 flyttade vi in på Hostelet brevid Jacobs minibar. Vet inte riktigt vad jag förväntade mig. Väntade mig inte att det skulle vara rent och fräscht, men på nåt sätt insåg jag nog inte hur jobbigt det skulle bli att dela badrum och kök med andra, dräggiga människor. Sovrummet var däremot ganska mysigt. Kudde, täcke och säng var sköna. Jag sov högst upp i våningssäng och fann en perfekt hylla i fönstret bakom mig. Det kändes efter någon dag faktiskt riktigt mycket "hemma", för att vara en sån situation. Dock var badrummen, ah alltså badrummen, fy faaan. Att det saknas tvål på den ena, halvt saknas handfat på den andra (för det var typ ett halvt handfat där), inga duschdraperin så det var äckligt smutsigt vatten över hela golvet så fort någon duschat, hårstrån i handfatet, på govet, på hyllan, överallt, var inte fräscht. Speciellt inte när man varje gång man ska duscha, inte kan lägga kläder och handduk någonstans för att det är äckligt precis ÖVERALLT. Inte heller så kul när man tappar pyjamasshorts eller jeans på golvet för att man inte heller kunde lägga dem någonstans när man bytte om. För, ja, jag bytte om på toaletten i alla fall ett par gånger. Det var undertiden några skumma killar från, vetefan, Israel? Turkiet? bodde i samma rum som oss och stirrade som jag aldrig sett nån stirra.Heeela tiden. Så fort man rörde sig i sängen under natten, satte de sig upp och stirrade. De stod ute mitt på golvet i köket och stirrade på en när man kom ut från sovrummet för att gå på toa (jag: "are you wating for the bathroom?" han: "No.")....Va?!
Dagarna under den första veckan spenderades mest med att söka bostad (finn.o, hybel.no, de gama godingarna), gå på lite visningar, söka jobb online och dela ut CV:n i Storcentret eller på stan. Hängde mest med Sigrid under de första dagarna, eftersom jag tyckte vi klickade bäst och hade väldigt roligt tillsammans. Vi hängde en hel del på Waynes Coffee i storcentret. Som alltid när man är ny i en stad, hittar man stammisställen som man en tid senare bara tänker "wtf, hur kunde vi tycka att det här va bra?!". Denna plats blev Waynes. The place to be. The place med eluttag och wiffi (wiffi woffi, Ida).
Den första veckan var sjukt jobbig av flera anledningar. Vi levde ur resväskorna, dvs. jag hade typ 2 tröjor och ett par jeans som jag använde igen och igen trots tappat dem i en pöl i badrummet. Hade inte tillgång till balsam, ansiktsvatten, borste, munskölj, allt smink osv. Peak till dig som läser: förstår du hur svårt det är att leva utan skönhetsprodukter?! Dessutom, var ju maten vi åt dagligen, inte tipp topp. Hade inte råd med annan frukost än gröt. Det brukar heta gröt med sylt, eller gröt med frukt. Vi åt gröt med inget. Och levde på helfabrikat från mataffären. Jag köpte en pasta carbonara för 35 NOK (1,5 portion = bland de billigaste färdigmaträtterna) som smakade som att äta pulversås. Alltså som att äta bara pulvret. Oh, heliga helfabrikat. Köpte även t.ex. pannkakor som jag inte hade nån plastpåse att förvara det öppnade paketet i så de fick ätas torra, med bacon som mikrats. Hade ju ingen spis, så fick istället mikra bacon med hushållspapper som skulle suga upp fettet. Det funkade inte. Baconet och pappret vägrade istället att släppa. Yum.,,
Men nu ska man ju ändå vara positiv. Det är mkt lättare att måla upp saker som hemska såhär efteråt. Det var så illa som skrivits, men man tänkte inte på det då, förrän kanske de sista tre dagarna. Jag kände mig faktiskt ganska så hemma på vandrarhemmet. Vi bodde ändå där i ca en och en halv vecka. Vi gick in till Jacobs minibar eller Jacobs Bar & Kjøkken för att boka ytterligare en natt (alltid en i taget, så vi var väl där 8-9 ggr på en vecka för olika ärenden). Blev alltis bemötta som stammisar, allid serverade kylt vatten med is och frågor om hur det går med jobben/lägenheten idag då.
Gäster kom och gick på vandrarhemmet. Vi var de som alltid hade koll på allt. Vad lösenordet till Wifit var, var det fanns mer toapapper, vilka sängar som var lediga och var man kunde gå för att få hjälp när sängar dubbelbokats. Vi bodde verkligen där...Något jag kan sakna nu, när jag sitter på lägenhetshotellet och skriver om hostelet (där vi bodde typ förra åååååret) är samtalsstuderna med gäster på resande fot. Så himla kul att träffa olika människor och få inblick i andras liv och livsval. Inspiration, man.
Nu har jag skrivit så jävla långt, att jag inte kan skriva mer så kör en mini-bildbomb istället (lite svårt att få ner 10 dagar av ett liv, i en ny stad i ett blogginlägg, men det gick ju ok).
Har ju inte min egna mobil just nu, utan Ebbas gamla iphone 3. Inte bra bilkvalitet alltså, inte bra.
1) Lyxlunch; avokadomacka och jordgubbssmoothie med Sigrid på Waynes 2) Lägenhetsvisning med fantaaaastisk utsikt över hela Bergen 3) Bergen at night 4) Ett soligt Stortorget 5) Mysiga gränder 6) Det första storkoket vi gjorde på i det andra vandrarhemmets kök 7) Mysiga, kulturrika matmarknaden nere på Bryggen 8) Promenadstråk 9) Paus i jobbsökandet på Waynes (bild lånad från Sigrid)
Dagens riktiga norska namn: Knut-ove
Dagens norska skillad: Söndag. Hela Norge klappar igen och att få sig en liter mjölk är ett halvt jävla äventyr.