ruedelamode

JULA

Kategori: Allmänt

Har under denna vecka jobbat sjuuuukt mkt wopopidoo. Det är ju halvskatt nu i november, så det gäller att passa på. Missade dessutom att jobba hela första veckan av november pga. stulna mobiljäveln, så har lite att ta igen. Jobbade barnhage måndag-ons kl 8/9-16, och sen ons efteråt på Jula i och med butiksöppningen av den nya butiken i Oasen Sentrum kl 17.30-21.  Det säger lite om mina arbetsdagar den här veckan; jobb från tidig morgon till sen kväll, dag efter dag. Jobbade Jula också fredagen innan, på VIP-öppningen, med att servera skagen-smörgås-tårta, kaffe och kakor. Mycket trevligt. Nu när jag väl landat hemma i en varm lägenhet, med mysig musik, duntäcke och vin (ja, Ida och Maria har gett sig fan på att de ska ut) känns det som om jag jobbat varje dag i ett år. Jag lever och andas den nya Julabutiken i Oasen Sentrum. Just nu är det mitt andra hem här i Bergen. Saknar den jävla lokalen alltså.... Idag var mitt sista pass, efter vad jag vet (har inte fått nåt mer av Manpower), vilket känns rätt deppigt :( Flashback till sista dagen på MP.
 
Men i alla fall, anledningen till att jag skriver om det är så enkel som att JAG VILL JOBBA DÄÄÄÄÄÄÄÄÄR
 
Please - gud, djävulen, ödet, whatever - ge mig jobb där? Alltså det var rätt länge sen jag kände mig så hemma i större en grupp av människor. Inte så att jag lärde känna Jula-Oasen-Medarbetarna särskilt bra på bara en dryg vecka, men intrycket, stämningen, gemenskapen tilltalar mig enormt. Alltså, att allt ifrån väldigt vuxna svenk-skåningar eller sportiga 30-åriga killar till medelålders kedjerökande tanter och 20-nånting snygga exotiska charmiga killar kan gnabbas och retas med varandra på en arbetsplats i en egen sorts gemenskap är något jag vill vara en del av. Jag vill vara en del av gemenskapen på Jula. Gemenskapen på Jula där medarbetare Stian släcker sin cigarett ute i rökrutan för att följa mig in genom lagrets labyrint för att hitta in. Gemenskapen på Jula där alla, när någon böjer sig ned för att hämta upp en borrdammuppsalmare, sparkar den i arslet på skoj. Gemenskapen på Jula där någon medarbetare satt upp en skylt i köket med spretig tusch-text "25 kartonger Peppez-Pizza levereras kl. 18". En plats där alla hälsar vänligt på alla. 
 
Så jag lämnade in mitt CV där idag eftersom Tryggve, köpmannen, sa att de kunde behöva flera medarbetare och rekommenderade att göra det. **Hoppas hoppas**
 
Och ytterligare en anledning till att jag skriver inlägget är att jag är fett stolt över att ha rekordjobbat, i tid. 12 timmar motherf*ers! (Men det är ju en parentes).
 
Har också kommit fram till insikten om att det är lättare att minnas tillbaka, vilket ju ändå är den här bloggens huvudsakliga syfte, om man väljer bilder som verkligen talar till känslor - dvs. sinnen. Därför kommer jag i vissas ögon kanske att välja konstiga bilder i fortsättningen. Det är alltså bara för att jag väljer bilder utefter vad jag kopplar för dofter, ljus och ljud till en viss situation. Blablablabla, inte så kul info, men ja ni fattar.
 
Bussen dit, från Olav Kyrres gate, tidig morgon eller hem vid tolv/halv ett efter en lång dag.
Placera ut nya produkter, staplande svara på kunders frågor med bristande norsk-kundskaper
Rusch i kassorna, packan ner varor i expressfart i påse efter påse, svetten rinner
Härlig miljö... tro det eller ej 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: